”Pulsen började sakta gå ned. Jag saktade ner och vände mig om, jag såg en kvinna. En kvinna som grät. Jag förstod att det var någon nära till offret. Jag förstod var jag var tvungen att göra…”

Hungern rev i magen när jag klev in i bilen. Subway låg bara några kvarter bort så jag kunde lika gärna gå. Jag tog min väska med nycklar och plånbok och började gå. Kvarter efter kvarten gick jag medan tårarna sakta rann ner för ögonen. Det kändes som att jag skulle gråta för alltid, sorgen skulle aldrig ta slut. Jag kom fram till Subway entrén och kollade på öppettiderna. Det var stängt nu, i en hel timme. Jag vände mig om och tittade runt. Det fanns en pub lite längre ner på gatan. Jag kunde väl lika gärna gå dit så jag började gå. Framför mig sprang en man som andades andfått. Han stannade och vände sig om. Han tittade på mig med mörka ögon. Jag fick en rysning och gick in på puben. Det var rökigt och glest med folk. Jag gick fram till baren där bartendern stod framlutad mot bänken och kollade på någon mexikansk boxning. Han gäspade sömnigt och rätade på sig.
– En whisky, tack.
Jag märkte att mitt ansikte var söndergråtigt eftersom han kollade lite snett på mig. Han slängde upp ett glas och hällde upp sakta. Jag tog glaset och han började kolla på boxningen igen. En man kom in igenom dörren. Det var samma man som jag såg utanför för några minuter sedan. Han gick emot baren där jag satt och beställde en whisky, precis som jag. Han satte sig bredvid mig, nära men ändå inte närgången. Jag tog en klunk och drog handen igenom håret. Tårarna började komma igen, men jag tvingade tillbaka dem.
– Månen är vacker denna fagra natt. Sade mannen på knackig svenska.
Han bröt på engelska. Det var smått irriterande men det var på något sätt snyggt. Han hade kort, brunt hår och mörka men ändå varma ögon. Jag tog en till klunk whisky.
– Lika vacker som du. Fortsatte han och flyttade sig lite närmre. Jag heter Jay, trevligt att träffas.
Nu kändes han närgången och jag fick en känsla av obehag. Jag tog mitt glas och gick till ett bord längst in i puben. Det var rökigt men jag orkade inte bry mig. Jag satte mig ned och märkte att mannen följde efter mig.
– Don’t you speak swedish? Sade han och satte sig ned också.
– Jo det gör jag. Sade jag och tog ett hårt grepp och glaset.
Den här gången drog jag i hela whiskyn på en gång. Jag kände hur det drog till i huvudet av spriten.
– Varför går du ifrån mig då? Frågade han och lade sin hand på mitt lår.
Jag rös.
– Sluta… Sade jag med en liten och hjälplös röst.
Han tog tag i mitt huvud och kysste mig. Jag kämpade för att komma loss men det gick inte. Hans händer hade låst mitt huvud. Jag slog han i sidan och han ryggade tillbaka en kort stund. Bartendern hade inte märkt något och gick in på personaltoaletten. Jag sprang mot ytterdörren med all min kraft. Dörren smällde upp när jag kastade mig ut i den svarta natten. Jag sprang mot min bil med mannen, Jay, bakom mig. När jag väl kom fram till bilen kom jag på att nycklarna låg i väskan som låg kvar i baren. Fan. Han kom bakom mig och tryckte upp mig emot bilen. Jag skrek, allt vad jag kunde. Han vände på mig och kysste mig igen. Hans tunga dansade in i min mun.